MINSKAT KLIMATAVTRYCK OCH EN DEL AV KRETSLOPPET

All matproduktion påverkar vår miljö och vårt klimat. Samtidigt är det något vi alla behöver och matproducenter måste ständigt arbeta för att göra produktionen så hållbar som möjligt. Den svenska grisnäringen har under många år gjort ett omfattande arbete för att minska klimatavtrycket – och med goda resultat. Den livscykelanalys (LCA) som genomfördes av forskningsinstitutet RISE under 2018–2020 visar att den svenska grisnäringen har lyckats minska klimatavtrycket med cirka 20 procent de senaste 15 åren. Främst beror det minskade avtrycket på en effektivare produktion, god djurhälsa och användning av svenska rester och biprodukter från livsmedelskedjan i fodret.

Våra svenska grisar äter till 90 procent svenska råvaror, som spannmål, ärtor och åkerböna. Ofta odlas råvarorna av grisuppfödarna själva vilket ger minskade transporter. Allt växande foder omvandlar, genom fotosyntesen, koldioxid till syre. Bönor och ärtor fixerar dessutom kväve när det växer och ger näring till jorden.

Den ökade användningen av svenska råvaror i grisarnas foder är en av anledningarna till att klimatavtrycket från grisnäringen har minskat så pass mycket de senaste åren. I internationella jämförelser är också svenska grisar bäst på att tillgodogöra sig näringen i fodret och då går det åt en mindre mängd foder för att producera samma mängd kött.

Grisarnas gödsel används ofta i odlingen av grödor vilket minskar användningen av konstgödsel, som kräver mycket fossil energi att tillverka. Och grisgödsel är faktiskt bland det bästa för jorden och de växande grödorna. Den är naturlig och matar alla de mikroorganismer och djur som lever i marken, och håller jorden frisk och näringsrik. Från den fina jorden växer naturliga grönsaker och blommor. Och du vet ju att växter är fenomenala på att fånga upp koldioxid från luften och omvandla det till syre.

Av gödseln kan man också producera biogas för värme och drivmedel.

Utöver svenskt foder äter våra grisar till stor del rester och biprodukter som vi människor inte kan, eller vill äta. Det kan vara brödrester från bagerier, vassle från mejeriernas osttillverkning eller biprodukter från spannmålsförädling. Grisarna, å andra sidan, älskar det och omvandlar det till näringsrikt kött. Mindre matsvinn för oss, mer svenskt foder till grisarna. En viktig del i kretsloppet.

Det görs många miljömässiga livscykelanalyser av köttproduktion, där bland annat växthusgaser, näringsläckage, markanvändning och försurning inkluderas. Däremot är sociala livscykelanalyser sällsynta. I oktober 2020 publicerade forskare vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) den första sociala livscykelanalysen av ett svenskt livsmedel – och först ut blev grisköttet. Forskarna utgick från FN:s riktlinje för social livscykelanalys, men lade till två viktiga grupper som saknades – grisproducenten och grisarna. De studerade den sociala hållbarheten kopplat till produktionen av griskött, där de sociala aspekterna kategoriserades i sex grupper; grisproducenterna, de som arbetar i kedjan, lokalsamhället, konsumenterna, samhället och grisarna.

Resultatet visar att svenskt griskött, ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, är klart bättre än genomsnittet i Europa – framförallt för grisarna, men även för arbetare i kedjan, lokalsamhället och konsumenterna. Däremot ligger vi i Sverige på ungefär samma nivå som övriga Europa när det gäller grisproducenterna, främst kopplat till inkomst och förslitningsskador, och det svenska samhället. Den här sociala livscykelanalysen visar tydligt att djurvälfärden är en styrka i svensk grisproduktion. Här kan du läsa mer.

God djuromsorg

Sverige är världsberömt för sitt griskött. För den goda smaken, för att vi håller djuren friska på naturlig väg och att vi har en god djuromsorg. Våra friska djur är resultatet av ett förebyggande smittskyddsarbete som pågått under lång tid i branschen. Svenska grisuppfödare lyder under världens strängaste djurskyddslagar, vilket bland annat innebär att svenska grisar hålls lösgående och får halm eller annat strömaterial för sysselsättning under sin aktiva del av dygnet. De har också en större yta att röra sig på än grisar i andra EU-länder, och får behålla sin knorr.

FRISKA DJUR BEHÖVER INTE ANTIBIOTIKA

Redan 1986 förbjöd Sverige, som första land i världen, användning av antibiotika i fodret för att öka djurens tillväxt. Att hålla djuren friska och arbeta sjukdomsförebyggande är den vägledande principen i vårt land. Det betyder i praktiken att djuren måste skyddas mot smittor, att de har en miljö som är bra för deras välbefinnande och att de får förutsättningar att bygga upp naturlig motståndskraft mot sjukdomar. Den goda djuromsorgen i Sverige är en förutsättning för vårt låga behov av antibiotika. I Sverige ger vi medicin endast till sjuka individer och inte förebyggande till hela grupper, det är anledningen till att Sverige har lägst antibiotikaanvändning i hela EU.

Vill du veta mer om hållbarhetsarbetet inom grisnäringen? Kika in på Sveriges grisföretagares webbsida!

Handlingsplan för hållbarhetsarbetet

För att snabba på förflyttningen mot mer hållbar livsmedelsproduktion jobbar näringen utifrån en handlingsplan, som utöver gris omfattar nöt och lamm. En styrgrupp med representanter från branschen, politiken och näringsliv ansvarar för att följa arbetet och säkerställa att målsättningarna uppfylls. Områdena som handlingsplanen berör är Klimat och kretslopp, Foodservice, Rätt sortering och Köttkvalitet.

HÄNG MED OSS I SOCIALA MEDIER!