Svenskt griskött är ett av våra mest näringsrika livsmedel och perfekt att addera till den växtbaserade kosten för att säkerställa många av de mest nödvändiga näringsämnena.
Att äta varierat och hälsosamt
Det svenska grisköttet är naturligt rent och innehåller en unik sammansättning av viktiga näringsämnen: protein, vitaminer som B12 och vitamin D, och mineraler som järn, zink och selen. Protein från griskött innehåller dessutom alla essentiella aminosyror som kroppen behöver – det ger oss energi och gör oss mätta.
Grönsaker, bönor, rotfrukter och fullkorn innehåller också viktiga näringsämnen – men långt ifrån samma nivåer som kött, ägg och mejeriprodukter gör. Och inte i samma perfekta mix. Näringen i den växtbaserade maten kan dessutom vara svårare för kroppen att ta upp, enligt ny forskning.
Viktiga näringsämnen i olika livsmedel
% av DRI per 100 gram*
Källa: Livsmedelsverket
Gott, men underskattat som näringskälla
Grisköttet äts av många kanske främst för den goda smakens skull. Det många inte vet är hur näringstätt svenskt griskött faktiskt är.
I en undersökning gjord av Novus fick svenska folket ranka näringsämnena i olika matprodukter. Där rankades grisköttet mycket lägre än både nötkött och kyckling. Det speglar inte verkligheten. En fläskfile innehåller exempelvis dubbelt så mycket järn som en kycklingfilé och tre gånger så mycket av vitamin B12. Den innehåller nästan lika mycket protein och selen som en ryggbiff.
De olika köttslagen skiljer sig ganska mycket i pris och väger man in den aspekten ligger grisköttet i topp när det kommer till näringsvärde per krona.
En naturlig del i en grönare kost
Från många håll uppmuntras vi till att konsumera mer växtbaserad kost av hälso- och klimatskäl. Det gäller dock att äta varierat. Forskning visar nämligen att övergång till helt växtbaserad kost är förknippat med en ökad risk för bristsjukdomar, framför allt kopplat till brist på järn, B12, zink och selen.
Anledningen är att kroppen har svårare att ta upp dessa ämnen från vegetabilier än från kött och andra animaliska produkter.
En nyligen publicerad forskningsstudie från Chalmers larmade också om att växtbaserade köttsubstitut kan orsaka näringsbrist av bland annat järn och zink då kroppen inte kan ta upp en stor andel av produkternas näringsinnehåll. Det som står i näringsdeklarationen på förpackningen motsvarar inte hur mycket kroppen kan tillgodogöra sig.
Genom att addera svenskt griskött till din gröna kost kan du vara säker på att du får i dig det mesta som kroppen behöver.
Grisarnas gödsel används även i odlingen av grödor, vilket minskar användningen av konstgödsel som både påverkar miljön och klimatet negativt.
500 gram per vecka
De allmänna råden från organisationer som Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Världshälsoorganisationen (WHO) och World Cancer Research Fund pekar åt samma håll; vi bör i första hand ha en hälsosam vikt, röra på oss och motionera mer, äta mer grönt, begränsa mängden socker och andra energitäta livsmedel, samt hålla oss till max 500 gram rött kött per vecka. Här refererar man till tillagad vikt, vilket inte alltid är samma som vikten på förpackningen (500 g tillagat kött ≈ 600 – 750 g otillagat kött). Här kan du läsa mer om 500 gram i veckan och om hur mycket kött vi äter.
5 skäl att inte utesluta köttet på tallriken
- Kött är ett av de mest näringstäta livsmedel som finns – alltså ett smart sätt att få i sig mycket av den näring som kroppen behöver.
- Kött är proteinrikt och innehåller alla aminosyror som kroppen behöver. Protein behövs för att bygga muskler och för många av de processer som sker i cellerna, för immunförsvaret och mycket mer.
- Kött ger värdefulla mineraler och vitaminer och innehåller bland annat mycket järn, zink och selen, vitamin B12, B6, tiamin och niacin. De finns inte i samma utsträckning i växtbaserad mat, och från de vegetabiliska källorna är de dessutom ofta svårare för kroppen att ta upp.
- Kött är mycket rikt på järn. Järnet som finns i kött kallas hemjärn och är en typ av järn som kroppen lätt tar upp. Köttet gör dessutom att mer av det järn som finns i den växtbaserade maten tas upp.
- Kött med låg fetthalt är bra för den som vill snåla på kalorierna eftersom protein mättar mycket bra. Magra styckningsdetaljer som biff, filé och skinka (utan fettrand) innehåller inte mer än 2–3 procent fett.
När det kommer till hälsosam kost konstaterar bred forskning att den största hälsorisken relaterad till våra matvanor – både i Sverige och globalt – är att vi äter för lite fullkorn, nötter, frön, grönsaker och frukt. Det bedöms vara en betydligt större hälsorisk än att vi äter för mycket rött kött eller chark. Här finns alltså en snedvriden diskussion och konsumenterna behöver mer kunskap, både kring vad vi ska äta för att få i oss hälsosam kost, och om alla näringsämnen som det svenska köttet innehåller. Det finns goda skäl till att experter förespråkar en varierat kost med både animalier och vegetabilier.
