EN NY BILD – AV ETT GAMMALT LIVSMEDEL

Vi har ätit svenskt fläskkött sedan urminnes tider, och det är ett välbeprövat och uppskattat livsmedel av många. Men genom åren har flera missuppfattningar kring det svenska fläskköttet vuxit fram, framför allt bland de unga. Exempelvis att det skulle innehålla mindre näring än kyckling och nöt, och att det är en klimatbov. Det stämmer inte. Beroende på styckdetalj är fläskköttets proteininnehåll ungefär likvärdigt med kyckling och näringstätheten liknar nötköttet.

Klimatavtrycket för produktionen har minskat med 20 procent sedan 2005 och kommer minska
ytterligare med det hållbarhetsarbete som pågår. Dessutom bidrar djurens gödsel till odlingen av växtbaserade råvaror, och till produktionen av biogas som minskar behovet av fossila energikällor. Och hela kedjan finns i Sverige, utan långväga transporter.

Ett perfekt tillskott till en växtbaserad kost

Forskning visar att kroppen har svårare att ta upp näringsämnen, som till exempel järn från växtbaserade livsmedel, vilket flera före detta veganska profiler vittnat om som en anledning till att de valt att bredda sin kost – de har helt enkelt känt sig trötta och orkeslösa.

”Fläskköttet är proteinrikt som kyckling och har liknande näringsinnehåll som nötkött, med till exempel järn och B12, som är livsviktigt. Sedan är det producerat i Sverige, och bidrar både till lantbrukets växtodling och biogasproduktion. Vi som jobbar i näringen gör vårt yttersta för att hela tiden minska klimatavtrycket och tänka resurseffektivt”
– Johan Eriksson, ordförande för Sveriges Grisföretagare

FEM FUNDERINGAR OM FLÄSK

Låt oss vända oss till Livsmedelsverkets näringsdatabas. Där kan vi jämföra 100 gram fläskfilé med 100 gram kycklingfilé. Fläskköttet innehåller 20,6 gram protein, kycklingfilén innehåller 23,1 gram protein.

Många tror dessutom att svenskt fläskkött är fetare än till exempel kyckling. Och det beror såklart på vilken detalj man tittar på. Men 100 gram kycklingfilé innehåller 104 kcal. 100 gram fläskfilé innehåller 107 kcal.

Så för en varierad, proteinrik och hälsosam kost så är det svenska fläskköttet ett gott val.

Svenskarna tror att fläskkött inte är lika näringsrikt som nötkött. Så låt oss jämföra. 100 gram oxfilé innehåller 21,7 gram protein, 124 kcal, 4,1 gram fett och 2,3 milligram järn. 100 gram fläskfilé innehåller 20,6 gram protein, 107 kcal och 2,6 gram fett och 1,5 milligram
järn. Nötkött är näringsrikt, helt klart. Men det är svenskt fläskkött också

Det är svårt att jämföra olika livsmedel och deras påverkan på miljön. Allt vi äter påverkar miljön på något sätt, vissa livsmedel påverkar mer, andra mindre. Men enligt Världsnaturfonden är över 90% av alla kommersiella fiskbestånd maximalt utnyttjade eller överfiskade.

Så om man ska välja ett animaliskt protein så kanske man inte vill bidra till just detta. Då kan svenskt fläskkött i måttliga mängder vara ett alternativ. Svenska grisproducenter har minskat sitt klimatavtryck med 20% sedan 2005.

Vad vi väljer att äta handlar ju inte bara om näring, det speglar också vilka vi är och hur vi vill uppfattas. Att välja importerad grillost eller avokado istället för kött har nog för många symboliserat en sund och modern livsstil. Men om man tittar lite närmare på både klimatavtryck och näringsinnehåll så är det inte självklart att det är bättre att äta importerad grillost eller avokado istället för svenskt fläskkött. Framförallt är långa transporter en miljöbelastning, vilket man ju slipper om man väljer inhemska råvaror. Men det många inte vet är att svensk grisuppfödning också bidrar till det svenska lantbruket i stort. Grisarnas gödsel används ofta i odlingen av grödor vilket är bra för jorden och minskar användningen av konstgödsel. Grisar äter svinn och restprodukter från livsmedelsindustrin. Dessutom bidrar många svenska grisgårdar med energi- och elproduktion som kommer samhället till del på olika sätt. Importerad grillost och avokado bidrar inte till något av detta. Det kan vara bra att komma ihåg.

Nja, det stämmer inte. Allt vi äter påverkar miljön och klimatet, det kan vi konstatera. Men om vi zoomar ut lite så är det inte självklart att både vi och planeten skulle må bättre om vi slutar äta svenskt fläskkött.

Svensk grisproduktion bidrar till lantbrukets kretslopp på flera sätt, till exempel med gödsel och energiproduktion. Men svenska grisar bidrar också genom att äta svinn och restprodukter från livsmedelsindustrin, som människor inte kan eller vill äta. På så sätt bidrar svensk grisproduktion till mindre matsvinn. Och det är faktiskt så att svenska grisar till 90 procent äter foder som består av svenska råvaror, ofta odlade av grisproducenterna själva. Den ökade användningen av svenska råvaror i grisarnas foder är en av anledningar till att klimatavtrycket från grisnäringen har minskat så pass mycket de senaste åren – med hela 20% sedan 2005.

God djuromsorg

Sverige är världsberömt för sitt griskött. För den goda smaken, för att vi håller djuren friska på naturlig väg och att vi har en god djuromsorg. Våra friska djur är resultatet av ett förebyggande smittskyddsarbete som pågått under lång tid i branschen.

Svenska grisuppfödare lyder under världens strängaste djurskyddslagar, vilket bland annat innebär att svenska grisar hålls lösgående och får halm eller annat strömaterial för sysselsättning under sin aktiva del av dygnet. De har också en större yta att röra sig på än grisar i andra EU-länder, och får behålla sin knorr.

Recept

Koreanska tacos med fläskkarré

Råraka med krispigt fläsk, picklade grönsaker och pepparrotskräm

Ramen med fläskfärs och sesam

Carnitas med picklad rödlök och pico de gallo